Så, nu har valspurten börjat. Igår togs det första steget mot en försvagning av vår viljestyrka och ett försök att utöva kontroll över vårt undermedvetna. Den som inte varit ute på stan ännu gör bäst i att stanna hemma förutom i yttersta nödfall. Det som mötte mig igår fick mig att nästan glömma bort mina ärenden till mataffären. Intrycken överväldigade mig men i efterhand mindes jag absolut ingenting av vad jag sett.
Så, genom en enorm envishet och med turen att vägen jag följde inte hade några avstickare nådde jag mitt mål och genomförde mitt ärende i mataffären. På vägen ut fick jag dock återigen en olustkänsla och jag tänkte att jag måste få bättre kontroll över denna fars. Jag bestämde mig för att räkna antalet valaffischer som satts upp på den 100 meter långa sträcka jag har mellan mitt hem och affären. Det är en enda gata, med en rondell i ena änden.
Jag började med att räkna antalet plakat i rondellen. Smått förbluffad kom jag fram till 38 stycken. 38 plakat i en enda rondell? Jag fortsatte min vandring hemåt och jag hade faktiskt en del svårigheter att hålla reda på vilka plakat jag redan räknat. De fanns överallt! Någon måste ha fått väldigt bra betalt för att sätta upp dessa tidigt en Söndag morgon.
De var dessutom inte upsatta med finnes. Olika partiers valaffischer satt blandade intill och ovanför varandra. De satt på lyktstolpar, stora träd, små träd, staket, buskage, parkeringsautomater och givetvis på de två permanenta affisheringsplatserna som finns.
Jag räknade till 40, 50, 60, 70, hela vägen upp till 88 stycken. 88 valaffischer längs en 100 meter lång sträcka i en liten stadsdel med en enda huvudväg. Jag kände knappt igen det område där jag bott i snart sju år. På något sätt kändes det som någon lika bra kunde sprayat grafitti eller på annat sätt vandaliserat gatan. Det kändes bara fel.
Varför satsar inte partier på kvalitet istället för kvantitet? Jag är ytterst tveksam till att detta överflöd av plakat gynnar varken den ena eller andra, speciellt inte när alla sitter i en slumpmässig ordning. Om jag skulle läst på alla affischer som satt upsatta skulle jag haft stora problem med att minnas vem det egentligen var som hade vilken text på sin affisch. Olika texter och vallöften skulle blandats ihop med vilket parti som egentligen står bakom. Det finns bara ett sätt för mig att minnas texterna och det vore om jag spanade in enbart de affischer som tillhör det parti jag tänker rösta på, men då tappar vi liksom poängen.
Antingen borde det företag som fått i uppgift att sätta upp plakaten få bakläxa, eller så behöver det helt enkelt införas ett maxantal för stadsdelar/städer. Denna massaffischering kan omöjligt vara till hjälp för oss väljare eller för den delen de kandiderande riksdagspartierna.