Jag vill rekommendera ett stycke text som berört mig på flera olika plan. Den är inte bara känslomässigt berörande när man begrundar dess underliggande mening, utan den rör om i en gryta där ilska, förvirring, förhoppning, förvåning och stundtals häpnad åker runt i en stadig vivrvel.

Anders Widén har träffat riksdagsledamoten Gunnar Sandberg för att diskutera framförallt FRA och IPRED. Det som framgår med häpnadsväckande tydlighet är att vi inte kan anta att våra riksdagsledamöter har koll på de frågor det röstas om i riksdagen, att de helt enkelt anser att vissa frågor inte behöver tas på allvar. Jag har i min naivitet antagit att om en riksdagsledamot tar ställning och röstar i en fråga så har den ledamoten också gjort allt för att sätta sig in i ämnet. Min första ögonöppnare framgår i min post om FRA vilket i praktiken är första gången jag på allvar insåg att våra folkvalda ofta inte har den blekaste aning om vad de sysslar med.

I Anders möte med Gunnar kommer det faktiska beviset för att detta är sant. Gunnar säger:
– "När det sent omsider kommer till omröstning i kammaren hör vi med våra partikolleger hur de har röstat i sina utskott. Har de då haft hand om exempelvis FRA, så röstar vi som de säger.
Det är så det går till."

Gunnar följer upp denna kommentar med:
– "Brinner man i en fråga och är insatt, då pläderar man för sin sak ända fram till votering, mot sitt eget parti. Men vid röstning i kammaren måste varje partimedlem vika sig för majoriteten i sitt parti."

Jag har förståelse för denna inställning, eftersom vi i dagens svenska "demokrati" valröstar på partier och inte på individer eller sakfrågor. Men återigen blir jag övertygad om att vi måste fokusera på personval i Sverige. Här ser vi med brutal tydlighet att folkopinion har extremt svårt att åstadkomma förändringar i vårt samhälle, vilket också är orsaken till att vi får fler och fler lagar i Sverige som inte har majoriteten av Sveriges medborgare bakom sig. Våra riksdagsledamöter har helt enkelt ingen jävla aning om vad vi, deras väljare, vill ha. Snacka om att politiska skygglappar verkligen existerar…

Vi befinner oss alltså i en tid där medborgarna generellt sett är bättre utbildade och mer insatta i frågor som berör oss alla, medan politikerna säger att de inte har tid att sätta sig in i enskilda frågor och därför röstar som sina kollegor föreslår. Detta är befängt bortom idioti. Är det såhär det är tänkt att det ska fungera? Ska vi inte kunna förutsätta att våra politiker faktiskt vet vad de röstar på och att de vet vad majoriteten av "folket" vill?

Vi har alltså svart på vitt att om vi vill ha våra demokratiska rättigheter tillbaka, så som iaf jag har tolkat dem under mina 30 år, så måste vi börja utbilda våra folkvalda. Det är upp till oss att agera och informera om konsekvenserna för riksdagens beslut och det måste göras enskilt. Det är bara att beta av listan av representanter i sin närhet och hoppas att de för en stund kan lägga ifrån sig sitt politiska högmod och attityd om att alltid veta bäst och faktiskt lyssna för allas vårt bästa. Vi får hoppas att fler har samma positiva inställning som Gunnar.