Idag togs det ett steg närmre ett avslut angående sändningsrättigheter av svensk fotboll. Ett litet steg, men ändock ett steg. Fast jag vill se ett Armstrong-steg, ett rejält nedtramp så sanden virvlar. Canal+ får numera sända den s.k. Veckans Match, vilket innebär en allsvensk match per omgång. Detta gjorde de även ifjol. Viasat vann däremot ett 5-årigt avtal för att visa svenska fotbollslandskamper. Hur det blir med pay-per-view, eller Säsongskortsmatcherna för de som idag innehar Canal+, bataljeras det fortfarande om.

Det börjar likna NHL. Det fattas bara att Svenska fotbollsförbundet tar ut alla fotbollsspelare i någon typ av strejk. Det vore ju toppen, för alla oss fotbollsälskare. Men ärligt talat, varför ska vi ha denna segregering för att få lov att se svensk kultur. Idrott och framförallt fotboll hör bannemig till den svenska kulturen, det är på vårkanten som detta landet vaknar till liv igen. Folk börjar se ljust på framtiden igen, folk vänslas och sjunger ikapp. Men fortfarande ska det bara vara vissa abonnenter förunnat att få åtnjuta idrottslig poesi framför tv-apparaterna.

Nej, kom igen nu gubbar och gubinnor. Kan vi inte få se svensk media revolutionera branschen genom att faktiskt komma till ett riktigt Ronaldhino-avslut och erbjuda svenska folket en förbrödning genom att sända matcherna både på Canal+ och Viasat?

Ja, jag vet. Ibland är jag en hopplös positivist  

Skriva gärna en kommentar eller prenumerera på RSS.

Kommentarer

Inga kommentarer.

Lämna en kommentar

(required)

(required)